Känner mig låg
Känner mig låg.
"
Fast det är inte så konstigt.
5 veckor med dålig sömn. Lova har en förmåga att äta 1-4ggr/timmen dygnet runt. Vissa nätter kan det gå 2-3h mellan amningarna (det är skönt!) men oftast äter hon varje timme. Även om det går 2-3h mellan, så sover jag jätte dåligt. Jag känner att jag måste ha koll på henne hela tiden. Andas hon, är hon för varm, är hon för kall. Då är det skönt när Matte tar henne på morgonen och jag kan få 1-1 1/2h sömn. Att kunna släppa den kontrollen och bara sova.
Då sover jag så djupt!
Känner mig stressad, instängd, fet, ful, trött, godissugen, hungrig, otillräcklig.
Längtar ut, men jag går inte ut med Lova i den här värmen. Det är alldeles för varmt. Försökt sätta mig ute när Lova sover, men hon sover oroligt när hon inte ligger i famnen. Så jag får ändå springa in efter några minuter för att gunga vagnen hon ligger i eller bära henne om hon ligger någon annanstans. Bästa (svalaste) platsen (dagtid) är faktiskt sovrummet med fläkten på, insåg jag igår.
Käftsmällen idag var att jag fick en blödning :(
Haft "spår" efter förlossningen som vilken dag som helst skulle det vara över. Så fick jag en blödning idag.
Det tog hårt!!!
Så fort matte kom in i rummet började jag gråta haha (dessa jäkla hormoner!!)
Är rädd för att något är fel. Fel på mig, fel på Lova. Att något ska hända någon av oss. Framför allt Lova då som är så liten och när det är så jäkla varmt :/
Jag har alltid varit en tänkare. Kan tänka ihop värsta senariot. Skrämmer upp mig själv.
Mvh knäppgöken!
